Never Surrender
har upptäckt en ny låt "Never Surrender" av den fantastiska gruppen Skillet- sjukt bra musik måste jag säga! Jag är helt såld i alla fall, den saken är klar.
Vägning idag, och jag hade gått ner drygt ett kilo sen förra veckan, så nu är jag nere på min lägstavikt igen i alla fall, alltid nåt. Två kilo kvar till mitt nästa delmål, hoppas på att kunna ta det innan juli är slut. Det borde jag kunna klara, även om min viktnedgång verkar ha stannat av ganska ordentligt för tillfället..
Annars är det jobb 24-7 känns det som, och jag blir bara mer och mer stressad. När man fått ett direktiv från början och gått efter det, så blir det ju som det blir. När man sedan får nya direktiv av andra personer efter nåra veckor, som självklart går helt emot dom första direktiven, så kan man räkna ut ganska snabbt att det kommer skita sig ordentligt. Och vem får ta smällen? Ja, inte är det kontorsnissarna som har "planerat" skiten i alla fall, utan det är dom som är ute på fältet, arbetsledaren, vilket råkar vara undertecknad. Ibland alltså.. Det är synd när hissen inte går ändå upp.
För övrigt har det varit en känslosam dag.. Och jag undrar om jag ska vara orolig på riktigt? Ska jag vara orolig att mista den person som, på bara fem månader, tagit sig in i mitt hjärta och lämnat avtryck som för alltid är fastetsade? Jag vill verkligen inte det. Jag vill inte mista henne, men just nu känns det som oddsen inte är på min sida...
Vägning idag, och jag hade gått ner drygt ett kilo sen förra veckan, så nu är jag nere på min lägstavikt igen i alla fall, alltid nåt. Två kilo kvar till mitt nästa delmål, hoppas på att kunna ta det innan juli är slut. Det borde jag kunna klara, även om min viktnedgång verkar ha stannat av ganska ordentligt för tillfället..
Annars är det jobb 24-7 känns det som, och jag blir bara mer och mer stressad. När man fått ett direktiv från början och gått efter det, så blir det ju som det blir. När man sedan får nya direktiv av andra personer efter nåra veckor, som självklart går helt emot dom första direktiven, så kan man räkna ut ganska snabbt att det kommer skita sig ordentligt. Och vem får ta smällen? Ja, inte är det kontorsnissarna som har "planerat" skiten i alla fall, utan det är dom som är ute på fältet, arbetsledaren, vilket råkar vara undertecknad. Ibland alltså.. Det är synd när hissen inte går ändå upp.
För övrigt har det varit en känslosam dag.. Och jag undrar om jag ska vara orolig på riktigt? Ska jag vara orolig att mista den person som, på bara fem månader, tagit sig in i mitt hjärta och lämnat avtryck som för alltid är fastetsade? Jag vill verkligen inte det. Jag vill inte mista henne, men just nu känns det som oddsen inte är på min sida...
Kommentarer
Trackback
